Jag har två flodhästar som stirrar på mig och jag liksom vet inte vad jag ska göra åt dom, de bara dyker upp framför ögonhinnan tittar på mig undrande suckande och vi vet inte vad det är de tänker. Vore vi alla tankeläsare hade livet varit lite.. knepigare och jag susar sus bland sjögräset och virrarr vidare i väg någonstans mitt i bland vattenkalaset. Ganska konstiga ting säger flodhästarna och tittar suckar och undrar vad som försiggår i sådana hjärnor som hos långbenta vinglande varelser men hur kan vi veta säger den ena och bubblar snart ner i vattendiset. Ganska spännande tänkte den andra och vipps så fall det en och annan såpbubbla längst tinningen och vet vi ens vad det är vi pratar om? Har ingen aning faktiskt men jag lever och jag upprepar världens magiska sinnestämningar och greppar tag i virrvelströmmen och flyger vidare...till något någon annanstans...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar