Det är förargligt. Att vi goa kexchoklads ätare inte kan få bestämma dess innehåll och ack och ve för att vi faktiskt inte har inträde in i bakbutiken. (Lite komedi över det hela har aldrig skadat så jag försöker se mig själv i rånarluva och svarta läderstövlar...)
Nä, det passar inte riktigt och tur är väl det över den insikten, annars skulle jag säkerligen ligga nätt och jämnt utbränd på Sahlgrenska Ja kanske för andra gången.. men vad har det med saken och göra!
Nä det kanske varken du eller jag kan veta bara det lilla fröet där borta som vi alla står och tittar på och varje gång som denna gång så finns något sprakandes i luften, tittandes och suckar och undrar över när vi ska inse att det lilla fröet i själva verket är vårat.
"I sinom tid" sade den andra som skulle föreställa samvetet. "Alla har vi allas dagar och allt går inte lika fort som nervpulser utan tanke handling och snubblande". Ja vi måste ju alla förstå att det finns sådana varelser och kanske är det så att vi aldrig finner någon som säger: "Jag är helt trygg!"
Nä för har du verkligen mött någon?
Trygg, djupt innefrån och ut..? Någonsin?
Ja det är den verkligheten och alla smakar av den då och då och kanske i sinomtid kan vi inse, att det finns bara Jag, jag, jag och Jag, och ingen annan som jag kan ha kontrollen över.
För visst var det så, att genom att tro att man har kontrollen över andra och händelser, som man skapar sin "trygga värld". Där man tror att inget ont kan hända "för jag har kontroll". Möter jag en mördare så räcker det om jag tindrar med ögonen och ler? (För inte kan ett par så glada ögon mördas?) I själva verket ser inte personen ifråga med kniven i handen ens om det är en kvinna eller man och utan att ens hinna fundera över vad som ska serveras till frukost i morgon, så är någon död. För att en person hade i avsikt att göra så.
Verkligheten är grym!
Som ett litet kontra till det så kan det ju faktiskt också vara "alldeles alldeles underbar!!" (Utifrån att du inte tar allt för stort på sagohypoteser.)
Så låt säga att du faktiskt inte hade någon kontroll på någonting alls i din omgivning, så sparades det faktiskt lite sockersöt maktpinne till ingen mindre än.... (håll i dig)... DIG SJÄLV!
Det finns nämligen en person i hela ditt långa (ibland korta, allt är relativt) liv.. ja och det är dig själv! Du själv har makt över vad du säger, vad du inte säger, vad du gör, vad du inte gör, vad du äter, vad du inte äter, vilka du umgås med och vilka du inte umgås och så vidare...
Men då uppenbarar sig det hela att vi faktiskt kan skrämmas av lite makt och kontroll. Och det är just när det handlar om oss själva. Då betyder det ju att vi inte kan skylla på någon annan, i de val vi har gjort?
Tämligen obehagligt kan vissa tycka.
Och ja absolut...
Annars hade jag inte suttit här och blurrat bladder och funderat.... precis som jag alltid brukar göra!
Så istället för att leka verklighetsskapare, tänker jag nu återgå till att försöka:
att acceptera verkligheten så som den är!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar