Jag försökte förklara allt med metaforer, bara för att göra saken lite mera filosoferande
Och vet ni? Det var precis det som
Inte hände!
-Allt blev explodernade, trevande, ibland ointetgörande långdraget, magert, innehållslöst.
Det liksom kliade till på mina inälvor och jag försökte veckla ut innehavet för att klia tillbaka men naturens lagar förbjöd mig, för i såfall skulle jag dö.
Och det ville jag inte.
Jag ville förklara allt med metaforer!
Jag ville du skulle få smaka på orden av bakelser utan dess gräddiga innehåll jag ville kleta över ditt ansikte med toppen från de söndriga munkarna i mina händer.
Jag ville spruta grädden över din nakna kropp.
Men det gick inte.
Det liksom fastnade i sprejanordningen och jag ringde konsumentverket för att klaga för att
-Jag ville bannimej förklara dagen med metaforer! Och sprutflaskan liksom hindrade mig från mina fantiserande handlingar.
To bad! sa jag och gick längs vägen av vägskäl och plockade maskrosor för att jag var en av dem som var glad för att de fick leva. Mycket.
Jag vill också leva mycket! Lika mycket som maskrosorna, skrek jag över ängen och jag skrek och jag skrek och jag skrek. För jag ville vara lika obegränsat överflödig, övergödlig som landskapets mest multipiercande växtohyra.
---
Det liksom kittlar i mina händer och det pirrar i fingertopparna när jag tänker på möjligheternas exploderande skaparbomb. Sprutande fyrverkerier av stjärnfall, presentpapper och paljetter. Ja jag ser synen av magiken ur ditt långa hår. Jag ser känslornas levande lekstuga. Jag ser offentlighetens magnetstyrande sug.
Sugs in. Sugs ut.
Sugs in i det som inte alltid finns men i min värld får finnas.
---
-Tänk, att allt kan förklaras med metaforer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar