"Som en liten huvudvärk av varandet som redan har haft sin gång.. Så känns det då minnen pyr i hjärnmekanismen som en enda levande livsmaskin. "Din hjärna explodeerar" sade John Blund till mig, en natt då jag gjorde allt annat än sövande djupsömn. "Snarare min emotionella sjääääl" svarade jag tillbaka. Tittandes granskandes och eventuellt en och annan skakning på huvudknoppen. Men ja, ja jag är en levande varelse utav skavsår och brister men blänker lika mycket ändå. Gött för mig skulle jag säga och "Det är så trökigt annars" de blir som de påhittade sövande sömntutor som lapar tomma väsen i ett hav av känslomässig förlust. Tragedi på djup nivå.
Jag är ett barn! Varje dag är jag ett barn och varje dag tror jag att jag fortfarande är ett litet barn fastän jag inte är medveten om det!! Ja, det va klokt sagt sa jag men tittar lite förtrött på mig själv och "-Du är ju helt ute i ränstenen och snurrar!!"
Hm, ja där kanske jag sa nått smart tänkte jag, och fortsatta långsamt att tala med mig själv för att göra historien ännu lite mera sökande.
Ja, ni vet, när man springer jätte fort och inte vet, för man ser det inte och hur man än gör så kommer löparslingan att försvinna ut i oändligheten och ingenting har något talande slut eftersom tillvaron inte funkar då! .....todiloo toodiloo... -Det är förresten en musikslinga jag kom på för en stund sen.. Det smakar lite som skogsbärsjuice i soldiset.
Du borde pröva det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar