fredag 12 november 2010

Att känna och en smula ironi

Söndag eftermiddag. Jag har borstat tänderna, petat topps i örat för att leka rebell mot läkarvården på-light-nivå, spelar frätande musik i högtalarna och kastar mandlar på grannens balkong. Ställer mig i fönstret och skriker:
(En smula entusiasm)

-Det har sagt "poff" i atmosfären! Jaaaaa och allt runtomkring mig snurrar och har tagits till en annan dimensioooon! *skriiiik*
WAOH, det liksom flyger engergibollar runt mig, de försöker taaala till mig ja tala och jag andas in syret in till mina innersta näsgångar, för att känna sinnenas medvetenhet!
Så het!
och jag andras (sägs vara bra) och jag andas, andaaas. Jag andas in och plockar glitter från prickar i luftens existensfulla varenheeet (mycket mörk stämma för att vara jag)
och ja
Det är som magi... att vara jag

Jag är mållös.


Och här skulle jag kunna ha ett inlägg om narcissism men jag tar det en annan gång.

Inga kommentarer: