torsdag 10 februari 2011

Vid rätt tillfälle.

Jag skulle på anställningsintervju och jag klev in i byggnaden och innan jag vandra vidare blickade jag åt höger, där fanns jag en dikt hängandes på väggen.
Så jag stannade och läste:

Jag önskar dig inte guld mitt barn
Ej heller pengar och makt
Jag önskar dig modet att vara dig själv
och stå för det du har sagt.

Jag önskar dig inte en stenfri väg
Men kraften att vägen gå
Jag önskar dig kärlek i rikligt mått
Och vänner att lita på.


Jag log, fick en glädjetår i ögat och känslan av dikten tog sig hela vägen in till mitt hjärta.
Det kunde inte kommit vid ett bättre tillfälle.



Inga kommentarer: