2009, adjö!

Tiden har runnit ut...

Detta året har jag:

-haft fyra olika jobb: bensinkorts informatör, barnskötarevikarie, städare och servitris
-lärt känna många nya fina människor ^^
-fått en egen lägenhet
-insett ett och annat om mig själv
-varit sjuk i 8 veckor i rad, varav 3 i bihålsinflamation
-blivit kär i mig själv
-blivit kär i livet
-tränat mer
-ändrat kost, vilket bla. ledde till att jag varit frisk från förskylning i tre månader , vilket jag inte minns hände senast.
-blivit universitetsstuderande på socionomprogrammet (trots jag missade uppropet :S vilket typ nästan ingen av er vet... Ibland har jag mina hemligheter^^)
-haft min första sommar i Göteborg
-hittat tryggheten i mig själv
-lämnt ett och annat bakom mig
-klippt mig kort och ruffsig
-accepterat helheten utav att vara jag

Bugar och bokar för ett fantastiskt år.

2010, Välkommen!

Beauty!

...och jag längtar efter sommartimmar i gräset för vinter är inte min grej och.... suck det finns inget jag kan göra åt saken.

Livet, ge mig en kickstöt!

Life -surprise me -Ge mig adrenalin och kicka igång min själ! Få mina sekunder att snurra och ta mig in i en stund av action! Få mitt hjärta att skratta och få mina inre celler att tappa taget över livets snurriga stund!

Ge mig anledningen till att skrika av hysteri och springa dit benen bär mig och släng upp mig på bergets lekande utmaningar!!

Det fullständigt spricker i mig och jag hoppar hopprep med levalivet kanalen och jag hoppar snart ut från den fysiska kroppens regelbok och springer iväg mot bättre tider!

Självförverklings mekanism i turbofart eller rena rama otålighetkalaset? Ingen aning men bråttom har jag och livet puls den pulserar, men fysiskt sätt går det lite för långsamt enligt lillkarins lekande själ utav upplevande livslust, och går helt enkelt inte i universums svichande ljusår.

Blurr blurr blurr som vanligt ifrån själen och allt är ovanligt lugnt och harmoniskt mitt uppe i ett letande, sökande...

Lika darrande som vattendroppen mitt uppe på det stora bladet och livrädd är den och darrar gör den och ingen aning om vad som händer efter fallet från kanten från växtriket. Och ner i det okända, overkliga men dock så levande och

alla vill vi ju vara delaktiga av helheten.

Jag är bara lite snurrig i det hela.

Goodbye Earth, Welcome Universe!

Det är snart tid för en veckas julfirande i staden Varberg, och jag ska försöka att slappna av och bara vara. Känns redan nu som om jag längtar tillbaka till mitt hem. Inget går upp till mysstämningen jag känner i mitt egna krypin just nu och det har landat så mycket trygghet och kärlek i mig själv och i mitt hem den senaste tiden, att det är svårt att åka härifrån. Med rädsla för att det inte följer med mig. Det är utmaningen i det hela. Tilliten, kärleken, deltagandet, värmen, harmonin: finns den i dig, finns den alltid med dig. Det du ger det skapar du. Det du ger det får du tillbaka. Ska försöka att minnas det här.

Varje dag sker nått nytt, varje dag finns nått nytt, varje dag lämnas något gammalt och varje dag kan vi bli vi påminda av vad som kommer ifrån själen. Bara vi ser det, bara vi känner det och bara vi vågar se verkligheten. Det kan kännas svårt ibland. Men lika ofta kan det vara underbart, harmoniskt och uppfriskande. Så varför pga rädslor missa allt det gudomliga av självförverkling? Det vore ett bortkastat liv. Eller åtminstone ett halvhjärtat.

"Ge halvhjärtat och du får halvhjärtat tillbaka." Ganska lätt matematik.

Jag är jag, jag är ärlig, jag är i total balans och jag är älskad. Jag är säker på mina känslor och jag är min egna trygghet.

Nu tar vi och släpper det gamla och vandrar vidare till nya tider. Goodbye Earth, Welcome Universe!

Det finns fullt att glädje, livspuls, tempo runt nästa hörn, och jag har en smak för livet^^.

Lejonfrö

Har spenderat mycket trevlig och intressant tid med att stoppa näsan i en horoskopsbok, tjaa och den hade en hel del att säga om ett och annat och jag har skrattat mer än en gång och jag fnittrar lite inne i själen utav att känna igen ett och annat drag av det hela personlighetskalaset. Och jag blir liksom lite små sugen på strålkastarljuset och hoppa över rädslor och sinnesförvirrade hjärnspöken! De går ju endå alltid vilse.. Ja!

Naah, för mycket glöd och viljestyrka är vad som exsisterar och jag vet att hjulet aldrig slutar snurra, runt runt och det gör mig lite extra lycklig av livet och jag smårler i tanken av hemlighetsfulla livstankar av tillvaron och livet och känner att hela världen ler åt mig, och jag ler tillbaka och tänker mig att summan av kademumman är att om alla i världen befolkning log lite oftare så skulle hela Jorden stråla galet!!!...... Och kanske skulle just det vara lösningen på världens djupaste världsproblem?

(Som en lite parantes av det hela^^)

FRUSTRATION för bildKONSTEN!

Jag har grymt snygga foton jag har tagit på min mobil... men jag får inte dom in på datooooorn!!! JÄTTE frustrerande och jag skriker för ej fungerande tekniik!!

Njuter av tillvaron av trötthet

Försvinner in i vinterdimman och tittar upp i taket för att betrakta målarfärgen.

En och annan lite prick i det hela och jag funderar över hur lång man måste va för att kunna stå på händer och fötter på en och samma gång.

Som en vandrande pinne skulle jag nog säga.

Inte närheten utav vad jag är,

och är mycket nöjd med det

Svävar in ikvällslivet istället och njuter en smula av tillvaron över att vara trött

Insett hur trevligt det kan vara att hänga på mitt röda sängöverkast med ett strålkastarljus mot den vita väggen som dunstar ljusstrålar ut mot mina 43 kvm

Inte som en utlandssemester skulle jag nog säga, men rätt fint och rött är sött helt enkelt

Karin med Klös svävade på repris på ögonhinnan härom natten och jag kan inte annat än små le åt livets tillvaro utav personlig utveckling

Man vet aldrig vad som kommer härnäst.

Sommar mitt i Vintern!

När andra rustar för att tillverka julpyssel så gör jag sommarkollage :) Förta tanken var att de skulle få hänga i min julgran, men det fick bli kylskåpskonst istället, vilket jag är mycket nöjd med. Så i morgon blir det en sväng upp till min vind för att hämta ner jullådan.. tomtar från mormor och julkulor som jag fick förra året av min lägenhetkamrat. Då blev det en pimpad palm, men i år är det en liten liten gran som står i mitt hörn :) Fint! Utan julgransfot dock... men "allt är möjligt" och min kreativa fantasi har löst problemet med en kruka och en låda. Har aldrig sett en så sne gran förrut.. Men just nu så gör det ingenting. Originella ting har jag alltid tyckt om^^