Lyssnar på galet skön musik och njuter höger sinnesstämningen en aning med ett glas rött
eller två
ett skapande flöde av det hela en kväll då jag vill falla
eller vill jag?
av räddsla för att förstöras i en värld som är skör
vad vill jag vem är jag vad gör jag?
inget
eller
mycket
är bara jag
"det enda jag ska göra just nu är att bara följa med?"
samtidigt som vad?
Jag läser om makt just nu och jag funderar över skillnaden mellan makt och makt
min makt
din makt
allas makt
till vadå?
att vara?
att finnas?
att yttra sig?
varför alla dessa maktpositoner?
varför alla dessa regler av ovetande förnuftvetenskap utan nått som vi i själva verkat har hittat på?
eller är det som det är... naturliga ting naturliga drag
Ja som tyngdlagen där allt eller inget inte handlar om regler utan om att vara... fallande?
-Du kommer falla!
Du kommer falla...
Ja jag faller jag faller från femhundrafemtioelva gångers höjdproduktion utav meter av meter och med ljusets hastighet bara för att jag inte ska ha något att säga till om...
Men i huvudet gnager det och det gnager och gnager
och lika lätt är det att falla in i det gamla
Men jag har ingen chans
jag har ingen lag på min sida
Jag kommer falla
och jag kommer flyga
Flyga fri som en fågel utan gyllevingar som bär mig över sol och vatten vatten och sol
Inget är sig likt när jag vaknar och när jag vaknar kommer jag se mig om och se mig och se det jag inte innan kunde anna, föreställa mig, ha kontroll över.
Jag har ingen kontroll, jag äger ingen kontroll..
Jag bara är ett utav allt och det jag tänker det skapar jag.
Men vad tänker jag?
Vad vill jag?
Vad är mina mål?
Vad ära mina förutsättningar?
Det är här och nu jag ska sluta att fundera
och bara vara
bara vara jag
bara vara impulsiv
bara vara ett utav allt
bara finnas till.... som jag....
Jag kanske inte vill sluta
och jag kanske aldrig slutar
slutar att tänka lite
fundera lite
oroa mig lite
vara ynklig
oförstålig och rädd
rädd
rädd
Men vad är det egentligen du är rädd för?
Att leva?
Isåfall...varför finns du nu?
